Nya amorteringskravet – svar på vanliga frågor

Efter tuffa diskussioner i regeringskansliet gav regeringen till slut klartecken för införandet av det förslag till tuffare amorteringskrav som Finansinspektionen lade fram för ett par månader sedan. Det nya amorteringskravet, som alltså adderas till det befintliga, kommer att träda i kraft den 1 mars 2018.

Reglerna som bygger upp det nya amorteringskravet är inte överdrivet snåriga. Det är dock alltid bra att ha allt tydligt för sig. Därför har vi här satt ihop en lista på sju vanliga frågor och svar.

1.Vad innebär det nya kravet?

Finansinspektionens förslag handlar om ett slags skuldkvotstak som ska komplettera det sedan juni 2016 gällande amorteringskravet för bolån på över 50%. Den kvot som har ställts upp är 4,5 gånger bolånetagarnas totala inkomster brutto. Om skuldkvoten är högre än 4,5 ska bostadslånet amorteras extra med 1 procent varje år. Denna procentenhet adderas till de 1 eller 2 procent som gäller enligt befintligt krav. En bolånetagare som har en skuldkvot som överstiger 4,5 och som har en belåning som överstiger 70% kommer alltså att tvingas amortera 3 procent av hela bolånet per år.

2. Hur räknar man ut skuldkvoten?

För att räkna ut skuldkvoten ska bolånet divideras med hushållets bruttoinkomster årligen. Brutto är inkomsten före skatt så för de flesta handlar det framför allt om bruttolönen enligt lönebeskedet (se också mer nedan).

Om en bolånetagare har ett bolån på 4 miljoner och en bruttoinkomst på 500 000 kr blir skuldkvoten 8,0 och han eller hon träffas alltså av reglerna. Om det i stället är två personer som står på bolånet, och båda har en bruttoinkomst på 500 000 kr, blir kvoten 4,0 (4 miljoner / 1 miljon) och då krävs ingen extra amortering.

3. Gäller amorteringskravet alla bolån?

Lagregler kan inte gärna börja gälla retroaktivt. Därför är det endast bolån som tecknas den 1 mars 2018 och senare som träffas av amorteringskravet. Det är bra att komma ihåg att det är själva tidpunkten för köpehandlingens undertecknande som är det viktiga, inte vilken dag som lånet faktiskt betalas ut.

Amorteringskravet gäller inte heller för nyproducerade bostäder. Det finns en frist på fem år för denna typ av bostad.

4. Träffas jag av kravet om jag lånar till renovering?

Om du idag har befintliga bolån och belånar din bostad för att bekosta en renovering kommer du rent faktiskt att teckna ett nytt bolån. Det innebär att bolånet träffas av amorteringskravet. Notera också att kravet gäller för hela ditt bolån, inte bara det som du har ökat (om du har flera bolån och pantbrev). Behöver du låna till renovering kan det därför vara klokt att kontakta banken i god tid innan den 1 mars 2018.

5. Hur räknas inkomsten?

Att inkomsten är central i beräkningen kring vilka som ska amortera extra gör givetvis att det är viktigt att känna till hur den totala bruttoinkomsten beräknas. Bankerna kommer att räkna på såväl löner som bidrag och andra transfereringar. Huvudregeln är att bankerna får ta med sådana inkomster som är återkommande. Tillfälliga inkomster får inte räknas in.

6. Vad är anledningen till skärpningen?

Att regeringen går vidare med ett andra amorteringskrav beror på att man vill ta ytterligare steg för att hejda den ökade belåningen bland bostadsköparna. Idén är att bolånemarknaden ska kunna kylas av genom att det blir dyrare att låna mycket.

7. Vilka kommer få det tuffast på grund av kravet?

Det är svårt att sia om de exakta effekterna av det tuffare amorteringskravet, men en tydlig effekt kan bli att rörligheten på bostadsmarknaden minskar. Den som har ett eget boende idag riskerar att träffas av det tuffare kravet vid flytt och köp av en ny bostad, och det kan verka avskräckande för dem som har planerat att flytta. En minskad rörlighet gör också att det kan bli svårare för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. Dessa köpare har också det problemet att priserna kommer att vara relativt höga även om en avkylning skulle ske. Unga som söker en första bostad i områden med höga bostadspriser torde vara de som drabbas värst av kravet.