Svenskar sämre på att betala sina skulder
Svenskarna har blivit sämre på att betala sina skulder, med resultatet att allt fler obetalda räkningar hamnar hos Kronofogden. Under den första halvan av 2020 kom det in krav om totalt 11 miljarder kronor till – en summa som slår alla tidigare rekord.
Under årets sex första månader fick Kronofogden in 644 000 krav på återbetalningar – så kallade betalningsförelägganden – som svenskar inte har betalat i tid. Det är en ökning om hela 11,5 procent från föregående år, då samma siffra under första halvåret låg på 577 000 betalningsförelägganden. Dessa siffror är dock inget som kan kopplas till coronapandemin.
Istället väntas de konsekvenserna av pandemin komma längre fram. Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, säger: ”Vi har förstås fått in coronarelaterade krav, exempelvis mot resebolag, men den stora ökningen är inte direkt kopplad till effekter av pandemin”.
Något annat som Kronofogden lyfter fram är att skuldbeloppen som kommer in till dem är större än förut. Det är ett stort antal inkommande skulder som ligger mellan 100 000 och 500 000 kronor. En anledning till detta tros vara att vissa kreditbolag inte kollar upp sina långivares ekonomi tillräckligt noga innan de beviljar lån. Det resulterar i att allt fler konsumenter blir överbelånade och inte klarar av att betala sina lån och krediter.
Utredning om införande av kreditregister
Mot bakgrund av att allt fler svenskar idag är överskuldsatta valde Finansinspektionen i februari i år att lämna in ett förslag om att regeringen ska utreda möjligheten att införa ett statligt kreditregister. Syftet är att svenskars samlade skulder ska gå att finna här, så att det blir enklare för kreditgivarna att få en helhetsbild av hur varje låntagares ekonomi ser ut.
På så vis hoppas Finansinspektionen att färre kreditgivare ska kunna bevilja nya krediter till konsumenter som med stor sannolikhet kommer ha svårt att återbetala sina lån. Idag är det ungefär 400 000 svenskar som hamnat hos Kronofogden då de inte kan betala sina skulder.
Om detta säger UC:s kreditinformationschef Gabriella Göransson: ”Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora”.
Rebecka Öhman säger att Kronofogden ser positivt på förslaget om ett statligt kreditregister.