Sund kreditgivning

Långivare som hämtar kreditinformation från andra kreditupplysningsföretag än UC AB, och därmed alltså låter dig låna utan uc, måste göra kreditkontroller i samma utsträckning som långivare som vänder sig till just UC AB. Det är alltså ingen reell skillnad när det gäller handläggningen hos långivaren. Alla långivare, oavsett storlek och oavsett typ av lån som erbjuds, måste utgå från de grundläggande reglerna kring sund kreditgivning och god kreditgivningssed. Det spelar ingen roll om det handlar om ett smslån på någon eller några tusenlappar eller ett bolån på miljonbelopp. Bakgrunden till konstruktionen av de två begreppen är att ge ett ökat skydd för låntagaren, som naturligt är den svagare parten i ett låneavtal.

Kan kunden betala?

Det övergripande syftet med reglerna kring sund kreditgivning är att långivarna ska undersöka huruvida låntagaren faktiskt kan betala tillbaka lånet och det också i tid. Denna undersökning ska ske utifrån en kreditprövning som inkluderar de faktorer som påverkar låntagarens betalningsförmåga och kreditvärdighet. Varje långivare är fri att inhämta informationen på det sätt som betraktas som mest lämpligt, men det är enklast att begära ut en kreditupplysning, och alla långivare använder sig av den metoden.

I kreditprövningen är det inkomster, befintliga lån samt betalningsanmärkningar som är i centrum. Dessutom kan diverse sociala faktorer tas med i prövningen. Normalt gör långivarna dock inga mer omfattande prövningar på egen hand, utan man utgår från de uppgifter om scoring/rating som levereras av kreditupplysningsföretagen.

I konsumentkreditlagen (§ 12) beskrivs kreditprövning som att långivaren ska pröva om låntagaren har ”ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet”. Vidare finns skrivet att krediten endast får beviljas om de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga. Kort sagt: den som inte kan anses kunna betala tillbaka lånet i tid ska inte beviljas lån. Den långivare som i strid med detta beviljar lån bedriver inte sund kreditgivning.

God kreditgivningssed

Det finns emellertid en rad andra delar som ingår i sund kreditgivning. Det vidgade begreppet går under benämningen god kreditgivningssed.

I konsumentkreditlagen anges i 6 § rubriken god kreditgivningssed. I paragraftexten, som varken är särskilt detaljerad eller särskilt upplysande, anges bland annat att näringsidkaren, det vill säga långivaren, ska ta tillvara konsumentens, det vill säga kredittagarens intressen. Frågan är vad det betyder?

Konsumentverket, som är tillsynsmyndighet för konsumentkreditlagen, har preciserat lagens något luddiga skrivning. Detta har man gjort i sina allmänna råd om konsumentkrediter. Här står att läsa att god kreditgivningssed för långivare ska inkludera:

• Förklaringsskyldighet
• Skälig längd på återbetalningstid
• Information om villkor för låneavtalet
• Information vid marknadsföring
• Kreditprövning
• Måttfullhet och återhållsamhet

Förklaringsskyldigheten, måttfullhet och återhållsamhet samt de två punkterna om information handlar i grund och botten om att den potentiella låntagaren ska delges all den information som behövs för att han eller hon ska kunna ta ett väl underbyggt beslut kring om en låneansökan ska skickas in. Informationen ska vara korrekt och saklig. Till exempel är det inte tillåtet att marknadsföra lån med värdeladdade ord. Ett smslån får alltså inte marknadsföras med ord som ”bästa”, ”snabbaste” och liknande.

Skälig längd handlar framför allt om att återbetalningstidens längd ska stå i korrelation till beloppet. Kort sagt ska ett lån på ett litet belopp betalas tillbaka på kort tid. Motsatt förhållande gäller för större lån.